Mental baksmälla

Hur bekämpas en mental baksmälla på arbetsplatsen?

Efter vårens coronakris har en exceptionell höst börjat på svenska arbetsplatser. Coronavåren medförde många bra saker när det kommer till effektivisering och digitalisering av arbetet när ett virus snabbt tvingade oss att hitta nya arbetssätt. Å andra sidan kan anställda som fått en helt ny arbetssituation återvända till arbetsplatser och uppleva en ”mental baksmälla”. Detta innebär nya utmaningar för ledningen och särskilt för den närmsta chefen.

Svenska arbetsplatser bör nu organiseras för att passa nya arbetssätt och skapa nya team som är anpassade för “post corona. Dessutom finns ett behov av förändring på fysiska arbetsplatser när anställda återgår till en ny arbetssituation. Allt från hygienpraxis, visstidsarbete hemifrån och nya regler gällande social distansering när rekommendationer från Folkhälsomyndigheten snabbt kan förändras.  

Företag bör vara beredda på en ”mental coronabaksmälla kopplat till psykisk ohälsa. Anställda som har varit allvarligt sjuka eller haft närstående som har drabbats svårt kan ha ett behov av ett särskilt stöd. Den psykiska belastningen som våren och sommaren har orsakat kan börja att visa sig under hösten när anställda återvänder till jobbet efter månader av hemarbete och social distansering. 

Konkreta åtgärder behövs nu

För att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt under hösten, i den nya vardagen, behöver olika personalgrupper varierande men konkreta åtgärder. Om det görs på rätt sätt kan företaget säkerställa att personalen mår så bra som möjligt, den mentala baksmällan kan lindras trots fortsatta påfrestningar under den pågående pandemin. Oavsett scenario, behöver organisationer forma arbetsmetoder som kan ta hand om bolagets kärnverksamhet trots kriser, som anpassa sig till plötsliga förändringar och komma ut starkare i ett förändrat landskap.  

Här är 10 tips för chefer och projektledare för att lindra en mental baksmälla: 

  1. Genomför gruppsamtal med teamet där ni pratar om hur pandemin har påverkat arbetssituationen och om det finns åtgärder som kan förbättra den nya situationen.  
  1. Efter sommarsemestern bör chefer inleda regelbundna 1:1-samtal med sina anställda. Ta reda på hur den anställda mår, hur vårens distansarbete har gått, hur “Work-Life-Balance-situationen” har påverkats? Vilka lärdomar och observationer har den anställde gjort om sitt eget arbete, fråga om belastningen har varit rimlig, gick den överlag ned eller upp? 
  1. Under samtalen är det bra att informera om företagets syn på nya arbetssätt och organisering, exempelvis; distansarbete tillåts i större utsträckning än tidigare om det finns ett intresse hos medarbetarna, det går till exempel att ha gemensamma avtalade kontorsdagar för fysiska gruppmöten. 
  1. Det är också viktigt att kartlägga om både den mentala och fysiska hälsan är i balans. Har medarbetarens hälsa försämrats av isoleringen? Det är viktigt att alla tar alla hand om sin egen hälsa om en ny våg av pandemier uppstår och därmed en liknande situation som vårens hemarbete. Vilka lärdomar kan göras? 
  1. Anställdas arbetstid under ovana förhållanden bör också undersökas, det handlar inte om kontroll utan om att se efter vad som kan göras. Ökar eller minskar arbetstiden och är arbetstiden i linje med produktiviteten? Om det finns oklarheter, för dialog med din medarbetare för att reda ut vad det kan bero på och hur du kan stötta hen.  
  1. Undersök och följ upp arbetsmiljön i sin helhet samt resultat, nyckeltal och mål för ditt team och dina medarbetare.  
  1. Proaktivitet är det bästa för både individen och företaget. I det här fallet syftar vi på ett hållbart och proaktivt ledarskap. Faktorer som påverkar arbetsförmågan är mycket lättare att hantera genom tidiga signaler än när skadan har uppstått, och chefens förmåga att uppfatta tidiga tecken sätts på prov. 
  1. Regelbunden uppföljning, dialog och kvalificerade prognoser är inte bara kostnadseffektivt för organisationen i sin helhet utan också för att undvika sjukfrånvaro och relaterade arbetshälsokostnader, vilket lätt blir en stor utgiftspost för organisationen. Dessutom riskerar många projekt att tappa fart eller inte bli av. 
  1. Det är även en bra idé för projektledare som ansvarar för projektgrupper att överväga och förbereda sig på att situationen snabbt kan förändras igen. Både med hemarbete och med ökad sjukfrånvaro. Dessutom har inte alla avdelningar uppsikt för varje medarbetare, så det är särskilt viktigt för projektledaren att vara uppmärksam på hur varje deltagare i projektgruppen mår och hur det påverkar prestationsförmågan.  
  1. Det nya arbetslivet är nytt för oss alla, även du som chef får bolla och ta stöd hos exempelvis chefskollegor, HR, din chef eller arbetsmiljöombud i dessa frågor. 

Att infinna sig i ett nytt normalläge påverkar hela organisationen på många olika sätt. I nästa blogginlägg som vi publicerar i början på september kommer vi att ge HR-personal tips om hur de kan bidra till att förebygga en mental baksmälla. 

Vill du läsa mer?

HR – hjälp oss i kampen mot mental baksmälla!

Så påverkas HR-avdelningen av covid-19

Permittering, varsel, korttidspermittering, korttidsvecka, sjuklön och sjukpenning

Vad gäller för smittbärarpenning och sjuklön under covid-19?