Lönespecialist beräknade lön

En svensk, en finländare och en norrman beräknade lön – vem vann?

Lönepraxis i de nordiska länderna varierar väldigt mycket från land till land. Så hur bestämmer du om svenskar, finländare eller norrmän är bäst på att beräkna lön?

Om svensk, en finländare och en norrman, faktiskt skulle tävla i lön, vem skulle vinna? Är finnarna lyckliga syrsor eller ”lyckosyrsor”, som alltid hoppar till det längsta strået, eller säger magkänslan att svenskarna skulle ta hem segern med erfarenhet från ca 700 kollektivavtal och globala företagsstrukturer?

Även om de nordiska länderna är nära varandra både kulturellt och geografiskt, finns det stora skillnader mellan länderna när det gäller arbetsliv och lönekultur.

Finlands sätt att beräkna lön skiljer mest länderna emellan

Generellt kan man säga att reglerna för lön är strängast i Finland, och det finns både fler regler och variationer. Det finns faktiskt fler kollektivavtal i Finland än i Sverige och Norge, och ur ett löneperspektiv innebär det att många olika undantag och speciella situationer ofta måste beaktas.

Så om du mäter vem som räknar lön med flest variationer och följer de strängaste tidsgränserna, t.ex. för inkomstregistret, kommer det finska lönegänget att kamma hem vinsten.

Avslappnad svensk känner sig trygg med AI

Den svenska lönespecialisten har ofta ett lite mer avslappnat förhållningssätt till lön än sin östra granne, eftersom hen kan ta hjälp av AI med stöttning av automation. Medan norrmannen har aningen färre regler och föreskrifter än svensken. Svensken har kommit en bra bit med utvecklingen av AI som bl.a. räknar sannolikheter och flaggar i systemet när manuella inmatningar sticker ut från det normala. Svensken kan därför tidigt identifiera fel som beror på den mänskliga faktorn vilket sparar tid på lång sikt. Ett extra stöd som svensken kan luta sig mot.

Norrmannen fokuserar på automatisering

När det gäller automatisering och robotar som jobbar i smarta system är norrmän just nu ett steg före finländaren: när det finns färre regler och variationer är det lättare att skapa pålitliga automatiseringar. Den norska lönespecialisten har ett mer avancerat system och mindre manuellt arbete än sina finska grannar.

Detta innebär utmaningar för lönesystem: ett system som är anpassat till finländska förhållanden skulle vara för strikt för svenskar eller norrmän; medan de svenska och norska systemen, å andra sidan, inte skulle ge finländarna tillräckliga verktyg för att ta hänsyn till finländarens avtal och villkor.

Vem vann tillslut?

Så vem vinner egentligen; en finländare som dominerar mångfalden, en avslappnad svensk eller en norsk som drar nytta av automatisering?

I slutändan vinner de alla, eftersom lönerna beräknas snabbt och korrekt i varje land, de följer respektive lands praxis med hänsyn till lokala krav och lagstiftning. Eftersom lönesystemen på Aditro är baserat efter lokala behov, som varierar hos de nordiska länderna. På så sätt beräknar finländare, svenskar och norrmänn alla sina löner lika effektivt och pålitligt med ett system som är anpassat efter deras lokala förutsättningar.

Vill du veta mer om hur ni kan få ett vinnande lönesystem?

Boka en demonstration av ADITRO Lön

Vill du läsa mer?

HR-trender: Gig-ekonomi och flexkontor

Så påverkas HR-avdelningen av covid-19

Permittering, varsel, korttidspermittering, korttidsvecka, sjuklön och sjukpenning

Vad gäller för smittbärarpenning och sjuklön under covid-19?

Intresserad av att studera till att bli lönespecialist?