Permittering, varsel, korttidspermittering, korttidsvecka, sjuklön och sjukpenning

Under Coronakrisen används ord som vi annars ser när större företag har ekonomiska svårigheter eller när politiker vill förändra välfärdssystemet. Under de senaste veckorna har regeringen lämnat in flera ändringsförslag, s.k. propositioner, för att minska en potentiell lågkonjunktur och minska smittspridningen av Coronaviruset (covid-19). Förslagen förändrar tillfälligt betydelsen av flera av de tidigare nämnda orden.

Förändringarna är inte beslutade av riksdagen än, men enligt politiska experter står majoriteten av regeringen bakom förslagen och de kommer att gälla retroaktivt (dock skiljer tidsspannet åt mellan varje förslag).

Nedan förklarar vi skillnaden mellan orden och reder ut vad som gäller om riksdagen klubbar igenom förslagen.

Permittering

Den period då arbetsgivaren, utan att anställningen upphör, inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete. I olika kollektivavtal är det reglerat om arbetstagaren fortfarande har rätt till lön under permitteringen.

Varsel (vid arbetsbrist)

Varsel om uppsägningar innebär att arbetsgivaren vid arbetsbrist varslar dels via Arbetsförmedlingen, dels via den fackliga organisationen.

Enligt främjandelagen ska arbetsgivaren lämna skriftligt varsel till arbetsförmedlingen senast två månader före en driftsinskränkning om minst fem anställda kommer att sägas upp.

Sjuklön

Under de första två veckorna arbetstagaren är sjuk betalar arbetsgivaren en sjuklön på 80 % av arbetstagarens inkomst med avdrag för Karens (20% av den genomsnittliga veckoarbetstiden).

Sjukpenning

Efter att arbetstagaren har varit sjuk i mer än två veckor får hen sjukpenning från Försäkringskassan. Knappt 80 %, av den sjukpenningsgrundande inkomsten, utbetalas, dock max 804 kr per dag. Beloppet betalas ut även under helgdagar.

Åtgärdsförslag från regeringen

Korttidsvecka (Kortidspermittering)

lag (2020:000) med ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Åtgärder föreslagna av Regeringen (inget beslut i Riksdagen taget än) enligt förslag: anställd arbetar färre timmar, lönen sänks med en bestämd % och staten ersätter arbetsgivaren upp till 100%

Förslaget innebär att arbetsgivarens kostnader minskar och enligt förslaget börjar det gälla från den 16:e mars (inget beslut taget i riksdagen). Följden blir att staten betalar en del av lönen för arbetstagare som har blivit permitterade p.g.a. coronaviruset.

Hur mycket arbetsgivarnas kostnader minskar beror på hur mycket arbetstiden minskar:

Arbetstidsminskning: 20 %
Löneminskning: 4 %
Minskad lönekostnad: 19 %

Arbetstidsminskning: 40 %
Löneminskning: 6 %
Minskad lönekostnad: 36 %

Arbetstidsminskning: 60 %
Löneminskning: 7,5 %
Minskad lönekostnad: 53 % *

Karensavdraget

Förslaget om det slopade karensavdraget innebär att arbetstagaren får sjuklön/sjukpenning från den första dagen (inga beslut i Riksdagen tagna än).

Det slopade karensavdraget innebär att arbetstagaren får sjukersättning från den första dagen (inga beslut i Riksdagen tagna än).

Slopande av karensavdraget kommer troligen att innebära, enligt Regeringsförslaget, att den anställde kommer att få sjukpenning från Försäkringskassan för Karensavdraget (efter ansökan i efterskott).

Sjukpenningen är ca: 80 % av den sjukpenningsgrundande lönen upp till max 8 prisbasbelopp d.v.s. taket går vid en månadsinkomst på 31 533 kr.

Sjuklön

Under Coronapandemin föreslår Regeringen att staten ska stå för hela sjuklönekostnaden under april och maj, kan förlängas (inget beslut i Riksdagen taget än).

*Kollega.se